Ansvarsområden och mötesformer

Inom samverkan finns många olika mötesformer som vi använder oss av för att planera tillsammans med individen för den fortsatta rehabiliteringen. Syftet är oftast detsamma. Den största skillnaden mellan de mötesformer vi använder oss av är egentligen vem som har rätt att kalla, vem som är skyldig att dokumentera och delta samt vilken eventuell ersättning som utgår. Viktigt att komma ihåg är att den skillnaden är viktigare för organisationerna än för individen.

Nedan följer en kort beskrivning av vanliga mötesformer. Eftersom vi också har olika ansvarsområden och roller när vi stödjer individens rehabiliteringsprocess, ges först en beskrivning av dessa.

Våra roller och ansvarsområden i rehabiliteringen

Vilka parter och personer som kan behöva delta på ett samverkansmöte med individen bestäms tillsammans med individen och beror på vilka perspektiv som behöver finnas med.

Individen

Individen ansvarar för att lämna den information som är relevant i rehabiliteringen, delta i planeringen samt aktivt medverka i sin rehabilitering.

Arbetsgivaren

Arbetsgivaren ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med anställning. Syftet med arbetsgivarens insatser är att individen ska återfå eller behålla arbetsförmågan i ordinarie, anpassade eller annat lämpligt arbete. Arbetsgivarens ansvar kan även innefatta åtgärder utanför arbetsplatsen.

Försäkringskassan

Försäkringskassan ansvarar för att individens behovet av rehabilitering utreds och Försäkringskassan samordnar också de insatser som behövs för att individen ska kunna återgå i eller komma i arbete.

Sjukvården

Sjukvården fastställer diagnos och beskriver funktions- och aktivitetsbegränsning utifrån ett medicinskt perspektiv samt ansvarar för att  erbjuda relevanta medicinska rehabiliteringsinsatser.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för personer som saknar anställning. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen utgörs av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser.

Mötesformer

Flerpartsmöte

Flerpartsmöte är ett samlingsnamn för mötesformerna beskrivna nedan och benämningen används när inget av de andra mötesformerna är applicerbara. Följden är att ingen ersättning utgår och det är heller inte reglerat vem som kallar och dokumenterar. Det beslutas istället i varje aktuell situation.

Sjukskrivningsförebyggande möte

Sjukskrivningsförebyggande möte är en mötesform som Landstinget Sörmland själva har tagit initiativ till.

Ett sjukskrivningsförebyggande möte är ett tidigt flerpartsmöte som ägs av sjukvården. På ett sjukskrivningsförebyggande möte deltar patient som är eller riskerar att bli sjukskriven tillsammans med behandlande läkare och/eller annan behandlare eller rehabkoordinator samt ytterligare part såsom arbetsgivare, Arbetsförmedling eller Socialtjänsten.

Då patienten är sin egen arbetsgivare deltar förutom patienten, läkare och/eller rehabkoordinator även handläggare från Försäkringskassan samt eventuellt ytterligare part såsom Arbetsförmedlingen.

Målet med sjukskrivningsförebyggande möten är att i mycket tidig fas bedöma funktionsförmåga och aktivitetsförmåga samt initiera och planera en eventuell rehabiliteringsprocess, för att om möjligt förhindra eller förkorta sjukskrivningsperioden.

Kallelse och dokumentation: Sjukvården

Ersättning: Ersättning på 3000 kr utgår till vårdenheten från sjukskrivningsmiljarden som är statliga stimulansmedel. OBS! Läkare behöver inte delta för att ersättning ska utgå.

Tidsram: Om patienten redan är sjukskriven gäller att det sjukskrivningsförebyggande mötet behöver bokas, men inte genomföras, innan dag 28 i sjukskrivningsperioden.

Avstämningsmöte

Avstämningsmötet är en  metod och mötesform som Försäkringskassan använder för att tillsammans med en individ utreda och bedöma det medicinska tillståndet, arbetsförmågan och möjligheterna till eventuell rehabilitering.

I ett avstämningsmöte deltar individen, Försäkringskassan och en part till som oftast är läkaren. Även andra aktörer kan delta, till exempel arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller anhöriga. Tillsammans ser man om det finns ett behov av rehabilitering och vilka möjligheter som finns. Utifrån behoven och möjligheterna planeras tillsammans vilka insatser som behövs för att individen.(Källa: Försäkringskassan)

Kallelse och dokumentation: Försäkringskassan

Ersättning: Om läkaren deltar betalar Försäkringskassan 750 kr till vårdenheten.

Tidsram: När som helst under sjukskrivningsperioden. Beslutas utifrån behov.

Fasta tider: För att vi ska ge individen goda förutsättningar och snabba processer så har man på de flesta vårdcentraler i lSörmland fasta avsatta tider för avstämningsmöten. Tiderna finns då reserverade hos såväl sjukvården som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vid behov socialtjänsten. Rutinen är att tiderna släpps till akuta läkartider eller till administration om avstämningsmöten inte har bokats en vecka innan. 

Gemensam Kartläggning

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt uppdrag från regeringen om ett förstärkt samarbete runt individer som p g a sjukdom behöver stöd för att få eller återgå sitt arbete. Det förstärkta samarbetet inleds alltid med en Gemensam Kartläggning, där individen deltar, för att klargöra det samlade behovet av rehabilitering och för att hitta vägar för individen att få eller återgå i arbete. Även andra parter, till exempel hälso- och sjukvård, kommun, arbetsgivare,kan medverka i den gemensamma kartläggningen. (Källa: Försäkringskassan)

Gemensam Kartläggning är alltså en typ av Avstämningsmöte enligt beskrivning ovan. 

Samordnad Individuell Plan - SIP

SIP står för Samordnad Individuell Plan. En SIP görs när det finns behov av samordning - när kompetens behövs från flera verksamheter, när ansvarsfördelning behöver tydliggöras, när insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordning eller när en person upplever att den "bollas runt".

Vem kan kalla till en SIP?
Lagregeln om individuell plan finns både i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i 3 f § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Lagstöd för att kalla till en SIP har Socialtjänsten och Hälso- och Sjukvården. Andra myndigheter såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan bjudas in vid behov.

Om det redan finns en plan?
Om allt det som ska finnas i en SIP redan finns i en annan plan, behöver man inte göra om planen. En SIP ska innehålla det totala behovet av insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt insatser som utförs av andra aktörer. (Källa: Socialstyrelsen och SKL - Sveriges Kommuner och Landsting)

 

 

 

 

Senast ändrad: 27 december 2016