Innan - så här arbetar vi

Bild: Fredrik Hvegholm, rehabkoordinator och sjukgymast vid Vårdcentralen Skiftinge

Uppdrag och mandat

Jag har mandatet från min chef Ulla Mitt-Holm, att ”styra och ställa” avseende strukturerna kring arbetet med rehab- och sjukskrivningsprocessen. Hon är involverad i frågan och har initierat ett extra fokus på sjukskrivningsfrågan men ger mig frihet i mitt uppdrag. Jag har här valt att fokusera att ta fram fasta tider och fasta rutiner som vi ska arbeta utifrån, så att arbetet flyter på även om jag inte finns på plats.

Viktiga egenskaper som rehabkoordinator

Som rehabkoordinator behöver du kunna ha många saker igång samtidigt och stå ut med att mycket blir liggande ett litet tag i väntan på besked från annan part innan det går att avsluta.  Man får då inte bli stressad av att inte bli klar på en gång. En rehabkoordinator behöver också kunna värdera och prioritera i arbetet och vara effektiv i en oförutsägbar miljö. Man behöver också vara driven, trivas med ansvar och också kunna ta det ansvaret. Som rehabkoordinator får man inte vara konflikträdd och man måste orka hålla i, ha tålamod och inse att förändring tar tid.

Jag har för min egen skull tagit fram ett fast veckoschema över hur jag ska förlägga min tid som rehabkoordinator då jag kombinerar det med att vara sjukgymnast och behandlare.

Alla bitar i uppdraget är inte roliga men jag gillar att arbeta med struktur och rutiner. Mindre roligt är när det blir för segdraget. Det är också svårt att själv se ett direkt resultat av arbetet jag utför. Viktigt är att alla rehabkoordinatorer i länet har samma förutsättningar att göra ett bra jobb.

Rådgivningssköterskorna

Vi har lagt ner mycket tid på att få med rådgivningssköterskorna i arbetet med rehab- och sjukskrivningsprocessen. Initialt informerade jag på de gemensamma arbetsplatsträffarna. Nu deltar jag frekvent, sista torsdagen i månaden, på rådgivningssköterskornas möten för att stämma av hur det fungerar. På Skiftinge Vårdcentral har vi kommit långt.  Alla rådgivningssköterskor både känner till och läser i den särskilda journalanteckningen för rehabsamverkan (Res) vid kontakten med patienten. Om det skulle saknas en planering i patientens ärende så skickar de på en gång en bevakning till mig om att planering saknas trots pågående sjukskrivning.

När en patient ringer till rådgivningen, Tele-Q, med önskan om förlängning av en sjukskrivning, skickar rådgivningssköterskan en bevakning till mig. Jag kontaktar sjukskrivande läkare som i sin tur kontaktar patienten. Återbesöket ska vara till samma läkare så långt det är möjligt. Läkaren bokar in patienten för besök och bedömning, alternativt telefonkontakt. På detta sätt har vi kommit ifrån att använda akuttider för förlängning av sjukskrivning.

Hantering av sjukskrivning

Vi har även tagit fram generella riktlinjer för sjukskrivning som sedan förstås anpassas utifrån behov. Det som dock gäller generellt är heltidssjukskrivning i max 14 dagar, därefter återbesök och uppföljning. En bevakning ska skickas till mig efter 14 dagars sjukskrivning så att jag kan aktualisera patienten till rehabgruppen för vårdplanering. Efter max 14 dagars heltidssjukskrivning är det generella målet upptrappning i arbetstid till 25 % i två veckor följt av 50 % i ytterligare två veckor.

Våra läkare har också ändrat sitt sätt att sjukskriva så att en sjukskrivning avslutas i mitten på veckan. Om det finns förutsättningar för återgång i arbete så innebär det för patienten att den första arbetsveckan eller en arbetsvecka med utökad arbetstid, blir kort. Om det är aktuellt med återbesök och kanske förlängning av sjukskrivning, blir det då också i mitten av veckan då belastningen på mottagningen är som lägst och då det finns flest läkartider.

Grunden för våra rutiner tar jag fram men jag tar in synpunkter, gör ändringar och återkopplar. Rutinerna finns i en gemensam mapp på servern.

Rehabteamets vårdplanering

Rehabteamet träffas varannan vecka 1,5 timme. Då går vi igenom relevanta ärenden för att se om ytterligare medicinska insatser behövs. Cirka 12 ärenden per timme hinner vi med. Vid mötet deltar fyra beteendevetare, psykolog med KBT kompetens, kurator KBT och psykoterapeut. Sakkunnig läkare deltar på vårdplaneringsmötet utifrån sin roll som just sakkunnig. Jag själv gör en första screening innan vårdplaneringsmötet utifrån sjukskrivningslistorna och de flesta patientärenden som tas upp har jag lyft in. Vid screeningen är jag särskilt observant på nya sjukskrivningar och upprepade sjukskrivningar. Vid mötet med rehabteamet görs en vårdplanering som skrivs i Res-anteckningen. Här utgår vi från den initiala planeringen som läkaren har gjort. Läkarna är positiva till arbetssättet och har förtroende för de bedömningar och planeringar som teamet gör. Alla läkare använder också Res-anteckningen vid mötet med patienten.

Om behov finns av samordnade insatser anmäls sedan ärendet till TRIS-mötet. Den som har anmält patientens ärende ansvarar också för dialog kring detta med patienten. 

Utbildning och introduktion till läkare

Gällande introduktion och information om TRIS så får AT-läkarna en introduktion de första veckorna. De ska då även delta på ett TRIS-möte för att se hur det går till. Tidigare försökte vi styra våra sjukskrivningsärenden så att en AT-läkare fick den typen av ärenden först i slutet av AT-tiden. Det är inte möjligt längre p g a högre tryck på läkartiderna.

Våra hyrläkare däremot får endast rutinbeskrivningen och generella riktlinjer gällande sjukskrivning. De ska helst inte sjukskriva mer än 14 dagar så TRIS är egentligen inte aktuellt för dem. När hyrläkaras sjukskrivningsärenden kommer upp i Tele-Q styrs de över till en fast läkare. Hyrläkare ansvarar dock för ”sina” ärenden på TRIS-mötet.

Under en period fanns ytterligare ett forum som jag och sakkunnig läkare höll i – diskussionsforum i sjukskrivningsfrågor för utbildningsläkare. Bakgrunden och upprinnelsen var att vi på vårdcentralen uppmärksammade en generell ökning av sjukskrivningar. Jag gjorde en genomlysning och såg ett mönster: hyrläkare påbörjade en sjukskrivning och när de slutade på vårdcentralen togs den över av en utbildningsläkare. Vi konstaterade då att vi måste ge ett bättre stöd till utbildningsläkarna avseende sjukskrivningar. Jag och vår sakkunniga läkare hade därefter en fast tid i veckan med utbildningsläkarna dit de kunde anmäla ärenden för diskussion. Det var uppskattat men rann ut i sanden. Vi har tankar på att återuppta det.

Alla på vårdcentralen som arbetar inom rehab har också möten varannan vecka då vår chef deltar och där diskuterar vi även TRIS-frågor. Jag ger också aktuell information på våra arbetsplatsträffar för tänket behöver lyftas och jag kollar av hur frågan lever. Sen skickar jag också en påminnelse en gång per vecka om TRIS-samtycket.

Sakkunnig läkare och rehabkoordinator

Vi skulle kunna arbeta för att använda vår sakkunniga läkare mer men jag tycker också att våra fasta läkare är väl pålästa inom sjukskrivningsområdet. Jag informerar läkargruppen vid viktiga förändringar såsom enklare sjukskrivning, differentierat intygande. Sakkunnig läkare finns även där om man behöver stöd. Vid vårdplaneringsmötet fungerar hon mycket bra som bollplank och kan exempelvis också vara initiativtagare till medicinjustering. En engagerad sakkunnnig läkare är överhuvudtaget ett mycket bra stöd till rehabkoordinatorn.

Samtycke TRIS

Vi vill att alla läkare inhämtar samtycket från samtliga patienter som sjukskrivs mer än 14 dagar även om modellen säger att samtycket endast ska tas in när det är aktuellt att aktualisera patienten. Anledningen är att vi har märkt att läkarna behöver ha rutinen att fråga alla om TRIS-samtycken för att de ska komma ihåg det över huvudtaget. Våra behandlare är duktiga på att ta in samtycke och aktualisera ärenden i TRIS.

Senast ändrad: 09 mars 2016